Certifierad passivhushantverkare – ett kvalitetssigill för hantverkare som kan bygga bra och lufttätt.

Plats: Gemla
Datum: 6-8 februari 2015
Deltagare: 20

I helgen höll IGPH för tredje gången en tre dagars hantverkarkurs i Gemla. Uppslutningen var stor, tjugo stycken hantverkare från olika yrkesgrupper satt åter i skolbänken. Agendan var att lära sig hur man bygger kvalitetssäkrade passivhus men även att få med sig bra kunskap till andra arbetsplatser. Förutom byggarna och underentreprenörerna som ska delta i nybyggnationen av Villa Circuitus, som kommer byggas strax utanför Växjö, hade kursen dragit till sig hantverkare från söder i Skåne till Stockholm i norr.

Det har alltid byggts bra och välisolerade hus i Sverige, och som byggare vet de precis hur man ska göra för att ge kunden bra kvalitet. Men de ökande energikrav gör dock att dagens byggmetoder behöver vässas ytterligare för att komma ner i de värden för energi- förbrukning som både byggherren och myndigheter vill se.

Vad är då ett passivhus? För att definiera ett passivhus finns det sedan 1989 en internationell certifiering som via IGPH i Sverige certifierar byggnader, experter, komponenter och hantverkare. Certifieringen på byggnader ställer ett krav som är 75% mindre energiförbrukning än vad dagens BBR-krav är på nyproduktion.
De tre principerna för ett passivhus är: kvalitet, komfort och energieffektivitet.

För att uppnå de här målen fördjupade sig deltagarna i de fem hörnstenarna för ett passivhus.
Värmeisolering, att ställa höga krav och kvalitet på det man isolerar sitt klimatskal med så man får ett komfortabelt och energieffektivt boende.

Fönster, som har ett högt U-värde men även låter solen stråla in så man kan få tillbaka energi till byggnaden.
Lufttäthet, och då menar vi riktig lufttäthet så man inte får en massa transmissionsförluster i form av läckage och dessutom dålig återvinning på ventilationen.

Köldbryggsfritt. Det ska inte byggas in lösningar som gör att värmen dras ut i konstruktionen med fuktskada som följd.
Komfortventilation med en högeffektiv värmeåtervinning. Utan ett fungerande lufttäthetsskikt fungerar heller inte ventilationen optimalt.

Trots att hantverkare jobbat med lufttäthetsskikt i åratal så är det svårt att se helheten. Vad är konsekvenserna av om man slarvar med lufttäthetsskiktet? Deltagarna fick genom teori och praktiska workshops sätta detta på prov. Bland annat utförde deltagarna en provtryckning av lufttätheten i kurslokalen. Andra övningar innehöll diskussioner och planering av arbete.

Kursen gick igenom komponenter som fönster och FTX-aggregat. Olika typer av isoleringsmaterial och U-värdes beräkningar. Deltagarna fick titta på ritningar och identifiera köldbryggor. Planera ventilation och värmesystem. Avrundat med god mat och heta samtal runt borden.

Eftersom alla har olika erfarenheter från sina yrkesroller lärde deltagarna sig av varandra och fick en större insikt i hur viktig helheten är. På söndagen var stämningen väldigt hög och alla var väldigt överens om att kunskaperna de fått kommer hjälpa dem i arbetslivet och att förbättra kvalitén.

Kommentarer av deltagare efter kursen:
– Även fast jag jobbar under lufttäthetsskiktet är det oerhört spännande att få se helheten, säger Magnus Nilsson, mark. Den här kursen borde alla gå.
– Alla nyproduktionshus borde det ställas såna här krav på. Björn Liedfeld, snickare.
– Det är ett kunskapslyft oavsett vilken yrkesgrupp man tillhör. Benjamin Anselmo, Nackademin